Cyberkrig har hittills varit ett ganska diffust begrepp. Länder som Kina, Ryssland och Nordkorea har anklagats för att driva cyberkrigsföring genom olika attacker på andra länders digitala infrastruktur. Framför allt har USA drabbats.
Diskussionerna har främst handlat om att defensivt arbete, det vill säga att förbättra säkerheten och kunna stoppa, eller i alla fall begränsa, resultatet av omfattande attacker över Internet. Men i och med presidentvalet har de bägge kandidaterna pratat om offensivt försvar. Donald Trump har föga förvånande varit mest högljudd.
Hela världen följer med fascinerande skräckblandad förtjusning det amerikanska presidentvalet, där valen av president är begränsade till en erfaren politiker och en bindgalen, rasistisk och sexistisk clown. Donald Trump brukar sällan ge några djupare svar på hur han ska hantera olika politiska problem, mer än att konstatera att han kommer lösa det på ett fantastiskt sätt.
När det kommer till cyberkrig har han dock sagt några ord mer. Han har, precis som Obama, konstaterat att USA har väldigt stora resurser för att genomföra kraftfulla motattacker i ett potentiellt cyberkrig. Men till skillnad mot Obama vill Trump hellre vara offensiv än defensiv. Vid hot från andra regeringsmakter vill han slå tillbaka hårt med omfattande cyberattacker.
Även Hillary Clinton har sagt att hon kan tänka sig gå på offensiven för att demonstrera USA:s kapacitet för cyberkrig, men bara om det är absolut nödvändigt.
Oavsett vem som vinner valet nu i november finns det alltså möjligheter att USA kommer besvara en attack från främmande makt, istället för att enbart arbeta defensivt och förebyggande. Hur det här kommer att påverka alla andra på Internet är vi än så länge inte medvetna om. Men om enorma mängder trafik kommer att skickas mellan två olika länder, däribland USA där de flesta stora sajter ligger, kan det rent hypotetiskt påverka prestandan på Internet.